Våmacidos, även kallad sur våm, uppstår när våmmens pH sjunker under det normala (pH 6-7). Ifall pH sjunker snabbt under 5 pratar man om akut våmacidos, medan subakut våmacidos (SARA) innebär ett pH-värde kring 5,5 – 6 under en lägre period.
Akut våmacidos uppkommer oftast i samband med att mjölkkor får i sig stora mängder spannmål eller lättsmälta kolhydrater på en kort tid. Denna form av våmacidos är inte så vanlig och inträffar oftast på individnivå.
Subakut våmacidos kan däremot ses som ett besättningsproblem, där det finns två riskgrupper; nykalvade kor och högproducerande mjölkkor.
Nykalvade kor har en högre risk att utveckla våmacidos ifall byte från sintidsutfodring till mjölkkoutfodring sker plötsligt. Under sintiden är våmmen anpassad till en utfodring med hög fiberhalt och låg energi. Då kraftfodermängden ökar i utfodringen efter kalvning är våmmen inte beredd med den ökade stärkelsehalten, flyktiga fettsyror kan inte absorberas i den takt som krävs och pH sjunker. En tillvänjningsperiod för kalvande kor, där de får vänja sig med mjölkkornas utfodring under några veckors tid före kalvning, är ett bra sätt att minska risken för våmacidos efter kalvning.
I mitten av laktationen
Kor i mitten av laktation har oftast nått toppen på sin mjölkproduktion. Våmmen är van vid utfodring med hög energi- och kraftfoderhalt. Denna grupp kan ha en något förhöjd risk att utveckla våmacidos ifall det sker plötsliga förändringar i utfodringen. Det kan handla om byte av grovfoderparti eller andra foderkomponenter, speciellt med blandfoder. Äldre kor tenderar att sortera ut spannmål och andra stärkelserika foderkomponenter på foderbordet, speciellt om blandfodret inte är blandas rätt eller grovfodret är för torrt. Därför är det viktigt att inte göra stora eller många förändringar i utfodringen samtidigt, så att våmmen får tid att anpassa sig.
Symptom på kor med akut våmacidos är försämrat allmäntillstånd och uttorkning, och snabb behandling krävs. Subakut våmacidos kan vara svår att upptäcka men tecken hos korna kan vara minskat foderintag och mjölkproduktion, låg fetthalt i mjölken och kortare idisslingstid. Andra tecken, speciellt om korna dessutom sorterar på foderbordet, är lösare avföring och upphostning av idisslingsbollar.
Goda råd
Tillsammans med rådgivare kan man gå igenom gårdens utfodringssystem och hitta förbättringsåtgärder ifall man misstänker ha problem med sur våm i besättningen. Med hjälp av en grovfoderseparator kan man bedöma blandfodrets sammansättning och göra justeringar ifall det behövs. Att sila träcket från nykalvade kor ger en bra bild om hur passagehastigheten och fodersmältningen fungerar. Och som vanligt är uppdaterade utfodringsplaner för alla djurgrupper A och O!
Texten publicerades första gången i Bondeföretagaren 2023.
Text och bild: Jenny Finnholm, mjölkgårdsrådgivare
Denna text publiceras med hjälp av understöd från Otto A Malms donationsfond.
