Tuottajalle kiitos stipendium till undersökning om grödans näringsutnyttjande vid underbevattning

– Matias Rönnqvist idkar forskning i Österbotten

Det är en ivrig man som berättar om sommarens försöksverksamhet i Österbotten. Matias Rönnqvist har nyligen beviljats ett stipendium från ProAgrias stipendium ”Tuottajalle kiitos” för försök med underbevattning av spannmål.

Vi är en grupp likasinnade jordbrukare som också i år har sått försöksrutor på tre håll över två österbottniska landskap. Målet är att få mera systematik och ekonomi i underbevattning av spannmål. Vi försöker med projektet undersöka underbevattningens effekt på kväveutnyttjandet, berättar Rönnqvist.

Projektet sträcker sig såväl över olika grödor, som över språkgränsen. Försöksrutor finns på Söderfjärden i Solf, Höstves och i Lappo.

Är det lönsamt att bevattna spannmål?

Forskare Pirjo Peltonen vid Naturresursinstitutet har konstaterat att vårsådd spannmål, från stråskjutning till flaggbladsstadiet behöver cirka 100 mm nederbörd. Medeltalet i Vasaregionen i maj och juni är 30 mm/månad. Det behövs alltså mera vatten till grödorna under försommaren för att grödan ska kunna avkasta mera, säger Rönnqvist.

Med tanke på dagens energi- och gödselpriser kan det vara skäl att fundera på alternativ för att få ekonomi i den egna odlingen.

Solceller och ny teknik

Tillgänglig teknik för automatisk bevattning finns idag, men ofta är såväl tekniken som eventuella årsavgifter inte ekonomiskt försvarbart att använda sig av i vanlig spannmålsodling. Därav samarbetar vi med Agrolink kring tekniken vi använder oss av för att hitta förmånliga och enkla lösningar i försöken, säger Rönnqvist.

Valda lösningar är hållbara såväl ekonomiskt som miljömässigt. Tekniken grundar sig på att man pumpar in vatten i åkerns befintliga täckdikningssystem, via täckdikningsbrunnen. Pumpen är solcellsdriven och startar automatiskt när vattennivån blivit för låg. Även fuktighetsmätaren är solcellsdriven och läser kontinuerligt av fukthalten i jorden så att man får tillgång till data i realtid från fältet.

Ny kunskap

Fältförsöket har flera dimensioner. Främst så vill vi lära oss mera om underbevattning och dess effekter på spannmålsodlingen. Försöksfälten är olika i såväl jordart, mullhalt som skiftenas beskaffenhet. Vi har inte de färdiga svaren, utan kommer att få lära oss och utveckla mycket under projektets gång, konstaterar Rönnqvist.