Artikel: Driftiga bröder på Lövsnåre gård

Vi befinner oss hos bröderna Jonas och Johan Löv i Purmo. De har många järn i elden på mjölkgården Lövsnåre gård och i deras aktiebolag Purmet. Nu kommer de därtill att fungera som pilotgård för österbottniska mjölkgårdar inom klimatsmarta projektet ”Alla tiders mjölk”.

Bröderna Jonas (38 år) och Johan (28 år) tog över jordbruket efter sina föräldrar Ulla-Britt och Mikael 2014, och bildade jordbrukssammanslutningen Lövsnåre gård. De är nu fjärde generationens jordbrukare på gården, men föräldrarna är fortfarande aktivt med i gårdens dagliga sysslor. I lösdriften mjölkas runt 60 kor av en robot och sedan årsskiftet har kvigorna fått flytta till grannbyn på kvighotell. En produktionsökning har skett på gården och under fjolåret låg årsmedelproduktionen/ko på 11 173 kg. Nu har också målet på 12 000 kg EKM/ko överstigits på en tolvmånadersperiod.

Vill hjälpa andra

Valio har som målsättning att förse konsumenterna med kolneutral mjölk år 2035. Ett steg i den riktningen är projektet Alla tiders mjölk (eller Mainio Maito på finska).  Lantbrukssällskapet och övriga ProAgria-sällskap på andelslaget Maitosuomis område fungerar som samarbetspartners och ska bidra med kunskapsspridning om klimateffektiva åtgärder till mjölkproducenterna. Fokus ligger långt på vallodling samt kartläggning av mjölkgårdens klimatavtryck. Gården blev kontaktad av andelslaget Maitosuomi i somras, då projektet sökte en pilotgård i svenska Österbotten.

– Vi har sedan 2016 ett samarbete med mejeriet genom Artturi skördetidsprovtagning, säger Jonas.

Det är de officiella testresultaten på vallens skördeutveckling som publiceras för Valios producenter.

Han fortsätter:

– Det är intressant att följa med utvecklingen och man kommer sig ut och ta proverna då man vet att man gör det för andra också och inte bara för egen skull.

Det finns en vilja att hjälpa andra producenter och dela med sig av egna erfarenheter. Men bröderna vill också lära sig nya saker.

– Vi hoppas på att lära oss mer om odlingen, exempelvis hur olika odlingsåtgärder påverkar valltillväxten, funderar bröderna.

 

Den värdefulla vallen

Bröderna Löv brukar 70 ha åker, varav 65 ha ligger inom 1 km från gården. Huvudgrödan är vall, som får ligga i tre år. Därefter odlas korn som tröskas eller ärt-havre med ettårigt rajgräs och vallinsådd på ca 8 ha. Ett treskördessystem tillämpas på vallen och vallfröblandningen är Kjellmans ”Purmo-blandning”.

– Den är framtagen för nejdens odlingsmarker och består av många olika sorter. Det vill vi ha. Då klarar den också olika väderförhållanden bra, konstaterar bröderna.

Gårdens odlingsmarker är organiska mulljordar och mycket mullrika finmoar, den typ av jordar som projektet satsar på att förbättra kunskapen om. En annan sak som projektet vill lyfta upp är uppföljningen av vallens skördenivå, eftersom en hög skörd också ger stor rotmassa och större kolbindning i marken.

– I år snittade vi 8,3 ton ts/ha. Men vi har under åren haft skördar mellan 5,9-11 ton ts/ha beroende på väderförhållanden, berättar Jonas och fortsätter:

– Vi siktar på ca 9 ton ts/ha, det är ju också en kostnadsfråga med t.ex. gödsling att nå de högsta skördarna. Vi har ingen skiftesvis uppföljning vad gäller avkastningen, det hoppas vi få hjälp med via projektet.

Maskinparken som används för skörd kan variera, eftersom gården via Johan har ett tätt samarbete med vallmaskinstillverkaren Elho i Bennäs.

– Elho köper in tjänsten som verkstadsföretagare från vårt bolag Purmet, som tillverkar och säljer spolningsaggregat för täckdiken. De eller vi testkör också maskinerna på våra vallar. Det blir en del prototyparbete och servning, då är det behändigt med en gårdsverkstad nära till hands, berättar Johan.

I år har de använt en slåtterkross uppdaterad med några prototypdelar inför Elhos kommande modeller. Efter förtorkning skördas ensilaget med dubbelhacka. Packningen är också viktig och det görs med grävmaskin och traktor.

– Majoriteten av ensilaget lagras i stukor på asfalt eller betong. Ett fast underlag är ett måste, speciellt då skördarna blivit större och vintrarna kortare, konstaterar de.

De har konstaterat att det blir mindre svinn och bättre ensileringskvalitet då.

– I regel används syra som ensileringsmedel. Vi har testat mjölksyrabakterier med varierande resultat. Det krävs att allt stämmer då, konstaterar de.

 

Klimatsmarta tankar

Vidare från ensilaget kommer vi in på utfodringen. Jonas har ett förflutet som mjölkgårdsrådgivare på Lantbrukssällskapet och gör utfodringsplaneringen i Kokompassen själv.

– Med årets första skörd kör vi just nu med 27 % kraftfoder i utfodringen. Det är den lägsta procenten vi har haft. Vanligtvis brukar vi ha dubbelt mer, konstaterar han.

Utfodringen är i nuläget separat, det vill säga mjölkkorna utfodras med ensilage på foderbordet och kraftfodret ges i foderkiosker och mjölkroboten.

– Vi har nu investerat i en blandarvagn, som kommer att möjliggöra att vi blandar olika ensilageskördar, samt en del kraftfoder. Men ännu vågar vi inte släppa taget om foderkioskerna, ler Jonas.

Mjölkkorna går fritt på rastningsbete från juni till september och det har fungerat bra med trafiken till mjölkroboten. Även sinkorna går på bete långt in på hösten.

Gården förhåller sig positivt till medverkan i projektet.

– Det är en win-win situation om vi dessutom kan få ut mer av åkrarna, konstaterar de.

För ett år sedan gjorde gården upp en energiplan. En fliscentral sköter uppvärmningen på gården och i tankarna finns en biogasanläggning.

– Vi har ett intresse av att ta tillvara det sväm som produceras på gården. Fossila bränslen härstammar ju inte från Finland, så det är ju bara ”heimåt” vad man kan ersätta med alternativa energikällor, säger Jonas.

Han fortsätter:

– Överlag är det bra marknadsföring att visa konsumenterna att man arbetar för klimatet.

– Så länge det finns ett medvetande hos konsumenten, så är det rätt sak att satsa på, avrundar Johan.

 

Text och foto:

Jessika Eklund

 

Artikeln är en del av en ny artikelserie om Österbottniska producenter och publicerades i Bondeföretagaren 2/2020.